Resfeber: Ljusglimtar

Det känns som att jag har hunnit med mycket sedan senaste gången jag skrev. Fortfarande har jag lite för mycket dötid tycker jag, men det blir lättare och lättare att fylla upp dagarna.

Ljusglimtar från veckan:

Onsdag
Jag var på Soirée SAVA, vilket är en pubkväll för utbytesstudenter och nyfikna lokalbor som anordnas varje onsdag hela läsåret. Varje vecka byter man bar och det är ett roligt sätt att lära känna fler människor. Många av de lokala har inte kommit tillbaka till Sainté än eftersom universitetsterminen inte börjar förrän den 15 september för de allra flesta och därför var det inte så många människor där på kvällen. Men jag hann ändå prata en hel del med både utbytesstudenter och lokalbor innan jag blev för frusen. Vädret växlar något otroligt här, det kan vara ca 12 grader på morgonen, 28 på dagen och riktigt kallt på kvällen. Baren var pytteliten och spelade hög musik så vi var tvungna att stå utanför för att få plats och kunna prata och kl 23.30 ångrade jag verkligen att jag tagit på mig kjol och sandaler istället för jeans.

Torsdag
I torsdags morse var jag på en äkta fransk marknad! Varje torsdags- och lördagsmorgon är det marknad i Saint-Etienne då bönder från närområden säljer sina produkter. På väg till marknaden var jag rätt så trött och min entusiasm sjönk ännu mer när jag närmade mig och såg att marknaden bara bestod av 5-6 stånd. Men sedan tog det inte lång tid förrän jag blev helt omvänd!

Människor på solskenshumör sålde nygjord ost, solmogen frukt och grönsaker, ägg, mjölk, kyckling etc etc. I varje stånd stod det en försäljare som entusiastiskt gav mig smakbitar av allt möjligt och berättade vad som var vad. Jag har nog aldrig smakat så goda grönsaker och frukter. Med mig hem köpte jag stora tomater (med sött och saftigt fruktkött), en enorm röd paprika, en bukett färsk basilika och massor med frukt. På kvällen lagade jag en linsgryta med mina grönsaker, lyssnade på musik och bara njöt.

Innan kvällen, på torsdag eftermiddag, hoppade jag och tre tyska utbytesstudenter över eftermiddagslektionen och gick på utflykt i parkerna runt om kring Sainté. Utanför staden ligger det fem olika parker och vi hann med tre utav dem innan vi stapplade hem igen för en vilopaus (då hade vi gått i tre timmar).

På kvällen träffades vi hela gruppen och besökte en fjärde park som ligger ytterligare en bit utanför staden (dagen efter hade jag stora blåsor under fötterna :p). På vägen dit gick vi igenom skog och över en enorm, grön äng. Framme i parken åt vi picknick i gräset på en höjd och såg ut över staden. Chouette! (= ”Toppen!”)

Fredag
Fredag var en lugn dag. På eftermiddagen spelade jag utomhusspel med utbytesgruppen. Och kvällen spenderades med skype, min nya bok och en mogen mango.

Lördag
På morgonen åkte jag iväg till simhallen här och det var så skönt att få träna ordentligt igen! Det finns en sportförening på universitetet som jag har anmält mig till, men aktiviteterna startar inte förrän i mitten av september. Förutom de långa promenaderna under torsdagen har jag inte tränat ordentligt sedan jag kom hit och det var jättehärligt att få använda kroppen ordentligt.

På eftermiddagen skypade jag med Maggi – mycket efterlängtat! :) Och senare på kvällen gick jag på en hemmafest med andra utbytesstudenter :). (Vi var även förbi en av nattklubbarna, men liksom allt annat här så var den nästan folktom. Jag ser verkligen fram emot mitten av september då livet verkar återvända här :p).

Söndag
Jag sov ut ordentligt och tog en lång promenad i en av parkerna (och fick hälsa på två hundar under tiden, det gör alltid dagen så mycket bättre ;). ) På kvällen åt jag pizza framför en franskdubbad ”Karate kid” på TV. Inte så tokigt ;).

Måndag
Och idag var första dagen på sjukhuset. De första fyra veckorna kommer jag vara på en internmedicinsk avdelning. Den verkar fungerar lite som en slaskavdelning då alla medicinska patienter som inte får plats på de mer specialiserade avdelningarna hamnar där. Generellt sett är det mycket hematologiska patienter (patienter med blodsjukdomar översatt från fikonspråk) vilket är bra eftersom hematologi är en av sakerna som jag ska lära mig den här terminen.

På en fransk avdelning finns det ”externes”, ”internes” och specialistläkare. ”Externes” är läkarstudenter. I Sverige har vi 2-4 veckors praktik på en avdelning och då går vi oftast med redan legitimerade läkare och lär oss av det. Här jobbar man istället tre månader på varje avdelning, som en externe, får en liten lön, och sysslar med enklare sysslor så som inskrivningar och administration. Läkarstudenterna arbetar som externes på förmiddagen och har ofta lektioner i skolan på eftermiddagarna.

Det är ett helt annorlunda system med andra ord och kanske att jag om någon vecka kommer försöka gå med en interne (dvs ST-läkare (redan legitimerad) ) istället för att vara med de andra studenterna som utför mer repetitiva och inte så lärorika arbetsuppgifter.

Första dagen var hur som helst lite nervös och väldigt förvirrande. Mycket är olikt svenska sjukhus och det är svårt (omöjligt!!) för mig att förstå all franska. Speciellt eftersom många medicinska termer förkortas med franska förkortningar jag aldrig hört talas om förut. På sjukhuset har man på sig sina vanliga kläder (inklusive ringar och klockor! – inte jag dock) och drar på sig en vit rock över. Speciellt de kvinnliga läkarna har ofta snygga sandaletter, uppsatt hår och välskurna kläder. Det känns lite som att vara med i Grey’s Anatomy ;).

Jag hittade en väldigt snäll läkarstudent som tog hand om mig hela dagen. Han förklarade konstiga förkortningar, lät mig göra undersökningen vid en inskrivning han hade hand om och svarade på tusen frågor. Jag kände mig välkommen och har överlag bara träffat vänliga och hjälpsamma människor idag på sjukhuset.

Jag ser fram emot att åka tillbaka imorn. Överhuvudtaget älskar jag att vara på sjukhus. Det kanske är en konstig känsla (som de flesta som inte jobbar inom vården nog har svårt att dela ;p) men när jag är på en avdelning och träffar patienter eller diskuterar med annan vårdpersonal så känner jag att jag är där jag ska vara. Det räcker faktiskt med att gå i sjukhuskorridorerna för att jag ska känna mig piggare och gladare (vissa dagar i alla fall, och speciellt efter morgonkaffet… :p). Jag tror att jag har läst till läkare så pass länge nu att det börjar bli en situation jag identifierar mig i. Och då hela den här veckan har handlat om att försöka hitta nya identiteter (som utländsk i Saint-Etienne, student i en ny grupp, kompis i ett nytt gäng…) är det så skönt komma till ett ställe där jag redan har en roll och känner mig hemma.

Haha, det här blev varken så kort eller koncist som jag hade tänkt mig. Men det blir det å andra sidan sällan ;).

Jag skulle vilja avsluta med att skicka några varma kramar till er där hemma! När jag i veckan känt mig lite bortkommen här hjälper det enormt att tänka på familj och vänner. Ni är viktiga!